tisdag 6 oktober 2009

Barn igen...

Idag önska jag att jag var ett barn igen...
Då kunde jag ha stannat hos min dotter på hennes dagis..och följt med ut i skogen och fått träffa Plupp
och fått se honom med ett barns ögon igen..

Dom har skogs tema nu och dom dom går på stigar som kallas både trollstigen och massa annat roligt..Och tänk dom skall få träffa min lilla favorit Plupp

Nu skall dom börja bygga en liten kåta en sån som Osynlingen Plupp bor i ..

Jag önska jag var fem år då det största som händer på dagen är när min tand är lös och trillar ut och det enda jag behöver oroa mig för är om Tandfen skall komma..

Jag vill hoppa bland kuddar och verkligen se,
att just för stunden är det ett hav med stora stenar i, jag vill bara se hajen
och inte att det är min bästa kompis som leker det..
Jag vill lägga mig ner på vilan, efter maten och lyssna på en saga och somna gott,utan tankar som flaxar omkring om onödiga saker..
Jag vill drömma om drakar,troll och prinsessor eller katten som mamma lovat mig..

Idag vill jag vara ett barn igen..Idag vill jag slippa vara vuxen..
Om så bara för en liten stund

11 kommentarer:

Jenny sa...

Hej Susanne!

Vilket mysig inlägg! Mindes barndomens underbara lekstunder medans jag läste:)

Plupp ja, vilken nostalgi!!

Ha en bra dag!

Kramis Jenny

~~*Pennyshouse*~~ sa...

Hej hej!

Ååå så mysigt inlägg....hihihi..nostalgi.på hög nivå...
Önskar oxå jag vore barn igen ibland....*LER*

Du får jättegärna göra reklam...
och om du vill ha ett rosaband kan du bara mejla mig.
sandin_4@hotmail.com
så skickar jag uppgifter....

kramizz nilla

hemma hos lilla mej sa...

Vilket charmigt inlägg.....hihi Önskar jag oxå fick vara barn vad skoj.Ha en mysig tisdag kramizar ~~~~RITA~~~~-

Marie//Tekla Maräng sa...

Ett sådant underbart inlägg.
Tänk att få träffa Plupp, jag älskade och älskar fortfarande böckerna om Plupp.

Håller med dig tänk grind nr 3 med klängrosor mmmm.

Kram Marie:)

Bodil sa...

Ja det hade inte varit dumt att få vara barn igen - om så bara för en dag.
Tänker ofta tillbaka på min egen barndom, som var otroligt lycklig. Jag är född på en liten lantgård. Hade alltid mamma och pappa hemma. Vi barn lekte allt mellan himmel och jord. Vilken fantasi man hade. På våren var det alltid bäcken bakom ladugården som lockade, man gräve nya små rännor och gjorde fint där man skulle ha sitt lilla bo. Underbara tider.
Kram Bodil

Unknown sa...

Så gulligt du skriver Susanne!:-)
Lilla Plupp var också min favorit, så jag blir också alldeles nostalgisk här...:-)Javisst önskar man ibland att man fick vara barn igen, slippa ansvar och allsköns bekymmer.Nåja, kan försöka resa dit en stund i tanken kanske...:-)
Ha en mysig vecka! Många kramar till dig!/Karin

I mitt hjärtehem sa...

Nu vill jag också bli barn på nytt :0) Så mysigt med musiken i bakgrunden & tänkvärd text. Medan jag läste det bestämde jag mig för att jag och sonen ska ha picnic i det gröna imorgon!!!!

Var rädd om dig, kram åsa

Britt sa...

åh, så skönt det vore... Vilket mysigt inlägg.

Kram britt

Anonym sa...

Godmorgon! Så härligt du har skrivit ja lilla PLUPP är så mysig. Ja ibland vill man bara kanske vara litet barn igen. Tänk vad dom ger barnen mycket omtanke o lek, tror att hon lilla tösabiten har det gott där, detta behöver du tänka på när det svider i själen att lämna henne. För så kan hon leka o du bara vara med dig. Krya på dig tankar i Prins Höst underbara värld, färg blåst regn O LEVANDE LJUS o mys inomhus. Kram

Cc sa...

Vad härligt att se dessa bilder som man mins. Fast jag vet inte om jag skulle vilja vara barn igen, det är så mycket tuffare att vara barn idag mot när jag var yngre (stenåldern, hehhe) Varje tid i livet har sin tjusning. Just för tillfället så käns det som vi har flyt hoppas att det håller i dig. KRam

oumberligating sa...

Vad säger man om ett sådant här livsbejakande inlägg då! Är du bäst eller är du bäst! Helt klart!
Fast jag undrade som liten om Plupp var ledsen egentligen?
So vanligt när det gäller mig, inga svar utan mest en massa konstiga frågor!
Hoppas jag inte "skrämt" bort dig med mina inlägg om spöken och döden. Men allt har sina orsaker så det var tvunget att de blev skrivna på något sett!
Kanske har jag någon slags "light version av höstdepression" (ler), men nu behöver jag några gnistrande soliga höstdagar utomhus känner jag!
Lilla Frun har nu också varit inne för länge!
Kram ifrån Peter!

gästbok och besöksräknare